tisdag 28 september 2010

imponerande vardag

Här kommer en beskrivning på hur den här veckans mornar ser ut, håll i er:

Strax efter fem, börjar tupp-fan gala. Och jag hinner tänka "inte än, bara lite till" och strax därefter följer tanken "om jag inte rör på mig så mycket så förstår nog inte hundarna att jag är vaken" och i exakt samma sekund som jag tänker det här, blir jag attackerad. En livlig och väldigt klängig setter på 7månader, och en labrador på 6år som mer än gärna vill pussas och kramas. Så nära det går. Helst innanför mitt skinn. Bara att inse faktum: uppgång! Tar ett varv i köket och släpper ut hund nummer tre. En liten ättrig underbaring. Race i hallen och mattor ryker. H försöker lönlöst sova några minuter till. Tänder akvariet till sköldpaddan, slänger i lite mat. Går in på toaletten och försöker vara ifred från hårbollsflocken - misslyckas. Vidare in i sovrummet för att hämta kläder, snubblar på en och annan hund som sätter krokben på mig i ren iver. Dags för morgonens höjdpunkt, matning av hundar. Det innebär att jag får ett par minuter för mig själv, och jag hinner piffa till mig det sista. Sen är det dags att få upp H ur sängen, ger hundarna kommando att busa. Vips! Tre hundar i sängen och H är uppe fortare än anat. (Kanske skulla ta vara på den väckningsmetoden på något sätt och även utöva på hemmaplan?) Jag tar mig en smörgås på stående fot samtidigt som jobbväskan packas. Sen blir det hundpromenad, och placera hundar i respektive hundgård. Tar ett varv förbi hönshuset - mat och vatten, check! Vänder mig om och tar en snabbkik ut i hästhagen, räknar huvudena och konstaterar att alla har överlevt natten och alla är på sina platser. Braa, då kan dagen börja!

Har precis kommit in på jobbet nu, och ska kicka igång dagen. Tar en kopp te, njuter av lugnet som fortfarande råder. 4 grader stod termometern på i morse. H frös och gnällde och jag drog in ett par djupa andetag och njöt. Längtar redan "hem" igen, ut på landet, ut i friska luften och sen få krypa ner i soffa med alla bebisar och tända ljus. Har jag sagt att jag älskar hösten?

1 kommentar:

  1. hösten är underbar på sitt lilla vis. Man kan få mkt myskänslor och bäst av allt; man får börja tända ljus =)

    SvaraRadera