Grubbleri

Att jag är en tänkare är nog inget som har gått förbi nån i min närhet. Att jag dessutom lägger mycket tid på att fundera på människor runt omkring mig, är nog inte heller någon överraskning. Jag tycker det är jobbigt att inte veta var jag har min omgivning. Jag funderar på mycket på hur jag uppfattas, hur jag ska vara för att man vill ha med mig i umgänget. Hur jag ska bete mig för att inte bli för intensiv. För jag har en självinsikt. Som många sett till att jag fått veta både en och två gånger. Jag pratar för mycket. Jag pratar för högt. Jag är för mycket om mig och kring mig. Jag har för mycket koll på läget. Ibland får jag känslan av att jag helt enkelt bara är för mycket. Och det gör mig osäker. Det gör att jag inte alltid kan slappna av och bara vara mig själv. För det ÄR ju jag. Jag är pratsam, jag är kanske lite högljudd, och jag har stenkoll på läget nästan alla dagar i veckan, och alla dygnets timmar. Kanske ska de som uppfattar mig så, egentligen bara vara väldigt glada att jag känner mig avslappnad i deras sällskap. Och kan vara mig själv.