Upp som en sol - ner som en pannkaka

Det känns som att den kommande tiden kommer bestå av just det upp som en sol - ner som en pannkaka. Jag får ju skylla mig själv. Jag är ju en förhoppningarnas människa, och det gör ju att jag hoppas in i det längsta fast jag vet att det kanske är nåt som inte är värt att hoppas på. Och så blir jag besviken. Besviken till 1000 och H försöker vara pedagogisk och rätta sig in i ledet - det gör mig bara ännu mer besviken. Men vad tusan! Snart ter det sig. Då går solen upp och jag med den, hängandes och dinglandes efter och tänker låta ordspråket stanna där. Upp som en sol!